Then I let my mind go
Playing with my ringtone
Jag fick en panikattack när vi va hos Jessica och skulle sova. Det va läskigt, alla muskler spänner sig värre än på en 37-åring med anabola besvär, man darrar värre än ett fält av aspträd och tårarna sprutar värre än Niagara.
Tror det har med att göra att hennes hus påminner så mycket om Skåltjärn. Och ja, we all know the story.. Jag och mörka fönster, jag och Skåltjärns fönster! Inte undra på att man har kort och gott fobi för fönster numera med tanke på vad det kunde stå uanför deras fönster. I&fs så va det inte mörk när vi sov hos Jessica, hon har ingen altan som är riktad mot skogen och hon sover på andra våningen. Men jag gissar på att förträngda fobi-liknande minnen till slut made a move och visade sig vid värsta tänkbara tillfälle..
Better make sure that the line is free
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar